Fladdermöss i Sverige

Är du interesserad av att bli medlem,
ge oss tips om observationer av fladdermöss på vår
TIPS
TELEFON 070 47 92 447,
önskar mer information om dessa underliga varelser
eller behöver hjälp med att lösa problem med fladdermöss i ditt hus,
måste du gärna ta kontakt
med oss.

Om du har en skadat fladdermus kan den levereras till vår fladdermushospital. Vi kan ge råd om vad du borde och kan göra.

Några av våra egna regionala organisationer har egna webbsidor. I Sverige är detta Värmland fladdermusgruppe.

 

Senaste uppdaterade dokument:
Huvudsidan og menysiden oppdateres varje gong! Listan nedanför inkluderar kun dom sista tre månader och/eller sista 10 uppdateringar.

8. januari 2021 (framsidan)
21. september 2020 (framsidan)
27. augusti 2020 (framsidan)
4. april 2020 (framsidan)
30. mars 2020 (framsidan)
24. februari 2020 (framsidan)
31. januari 2020 (framsidan)
31. juli 2019 (framsidan)


Meddelanden

Svenska flaggermusartene har fått nya namn. For mer information se om offisielle flaggermusnavn.


Nyhetsklipp


 

 


Publicerat tisdag 5. januari 2021

Den europeiska fladdermuskonferensen (EBRS) 2020/2021 inställt
På grund av COVID-19-pandemin och osäkerheten kring dess framtida utveckling detta året, har den finska organisationskommittén beslutat att avbryta den planerade konferensen i augusti. Det är fortfarande oklart om konferensens stafettpinne kommer att fortsätta 2023 eller 2024.
      Arrangörerna har beslutat att ersätta konferensen med ett webinar. Detta kommer att hållas den 4 till 7 maj, bara en månad efter Berlinkonferensen (organiserad av Leibniz Institute), som också är organiserat som ett webinar. Detta innebär att dessa två händelser, som tidigare tycktes komplettera varandra, nu har blivit konkurrenskraftiga på grund av valet av tid.
      Mer information om det finska webinaret finns på www.ebrs2021.fi.
(den tidigare webbsidan de hade stängdes av)


 






Publicerat mondag 21. september 2020

Fenologi-stationerna för hösten är utplacerats
Under de senaste tre veckorna har våra fenologistationer distribuerats runt om i Skandinavien. De kommer att spela in höstaktiviteten för flygande fladdermöss för att visa hur aktiviteten minskar när tillgången till insekter försvinner och fladdermössen går i dvala. Detektorerna är belägna i Skåne, det svenska höglandet, Örebro, Karlstad och Vestra Värmland.
      D
etektorerna samlar in data fram till slutet av oktober.
Vissa detektorer kontrolleras flera gånger under hösten, där uppgifterna kommer att presenteras på www.flaggermus.no/fenologi. De återstående detektorerna kommer att förbli obevakade, vilket gör dessa data tillgängliga efter säsongens slut.
      Följ vår fenologisida för kontinuerliga uppdateringar om väderförhållanden och fladdermössaktivitet under hösten (på skandinaviska).
Resultaten kommer också att presenteras i Gudnjoloddi sitt höstnummer.


 






Publicerat torsdag 27. augusti 2020

Viktiga jaktområden för fladdermöss i Sverige ska kartläggas
Viktiga jaktområden har tidigare kartlagts i Norge (NIFF) och i Danmark (genom det danska övervakningsprojektet på fladdermöss NOVANA). Tre kriterier avgör betydelsen av ett område. (1) Högt antal jagande fladdermöss, (2) hög artmångfald och (3) säsongsaktivitet.
      Höga antal  med flygande fladdermöss indikerar vikten för fladdermuspopulationer. Arternas mångfald är en praktisk åtgärd för skyddsarbete. Fladdermöss-aktivitet genom sommarhalvåret är användbart för den enskilda fladdermöss-intresserade att veta hur troligt det är att hitta fladdermöss oavsett när på säsongen. Så varje mått (stjärna) är viktig för fladdermöss-intresserade att veta
när han försöker kolla en ny ort. Traditionellt har NIFF markerat sådana orter från en till tre stjärnor.
      Nu har Batlife Sweden börjat kartlägga potentiella jaktområden inom hela Sverige. Områden där fenologistationerna är utplacerad prioriteras. Detta inkluderar tre områden i Svealand och fyra områden i Götaland. Alla platser som identifierats som intressanta planeras att besökas, där vi börjar med områden i Värmland.


 


 

 



Hovdala är ett viktigt områden för flygande fladdermöss. Foto: Leif Yngve Gjerde.


Lördag 18. juli 2020

Nytt informationscenter för fladdermöss öppnar på Bornholm
Senare under året inviger Naturstyrelsen ett nytt informationsscenter för fladdermöss i Rø Plantage på Bornholm. Med ett informationsscenter på Bornholm kommer danska Naturstyrelsen att sprida kunskapen om fladdermus till förmån för skolelever, scout trupper, naturintresserade turister och Bornholmare.
      Informationscenteret kommer att hysas i en gammal nedfallen halmtakbyggnad i Rø Plantage - även kallad Borgedalslængen - där en koloni med långörad fladdermöss har bosatt sig på vinden. För att rädda koloninens livsmiljö renoveras delar av byggnaden, medan andra delar ska rivas. För att störa fladdermuskolonin så lite som möjligt anpassas rivning och reparation till fladdermössens årliga aktivitätscykel.
      Informationscenteret kommer att byggas på bottenvåningen i byggnaden och kommer att hysa en utställning om fladdermössens ekologi, och det kommer att vara möjligt att följa livet på vinden via en infraröd kamera.


 



 



Formidlingscenter for flagermus i Rø Plantage på Bornholm. Foto: Leif Yngve Gjerde.


Tisdag 30. juni 2020

Berberlangøre - ny art för Europa
Fladdermusarten Plecotus gaisleri (engelska: Gaisler's Long-eared Bat) har nu erkänts som en europeisk art med sin begränsade utbredning i östra Medelhavet. Nyligen har resultat från fältstudier och DNA publicerats och bekräftat artens närvaro i italienska Pantelleria (Ancillotto et al. 2020) samt på öarna Malta och Gozo (Mifsud & Vella 2019).
      Denna art beskrevs först 2004 baserat på ett djur som samlats in från nordöstra Libyen. Den placerades sedan som en underart av kanarilångöra (Plecotus teneriffae gaisleri). Men tidigare har denna underart förknippats med brunlångöra (P. auritus) innan tillhörigheten flyttades till grålångöra (P. austriacus).
Det placerades senast som en underart av balkanlångöra (P. kolombatovici), innan den erkändes som en separat art.
      På svenska har NIFF föreslagit
namnet berberlångöra. Namnen blir giltiga om inga anmärkningar tas emot inom den 1. november.


 


 



En brunlångöra i en norsk kyrka. Foto: Leif Yngve Gjerde.


Onsdag 10. juni 2020

Finsk fladdermusatlas
I november publicerade tidskriften Annales Zoologici Fennici ett fladdermössatlas för Finland. Ett jobb som tog fem år att slutföra.
      Källorna för atlasen är museisamlingar, publikationer, databaser och opublicerat material. Från en artsdiversitet sex för 150 år sedan har 13 arter av fladdermöss nu registrerats. Fem arter anses vara vanliga. Dessa är norra serotin, skogmusöra, vattenmusöra, mustasjmusöra och brunlångöra. Ytterligare två arter har hittats med kolonier.
      Databasen är baserad på 11 234 observationer, varav 9 717 är identifierade till art. Så många som 89% av dessa observationer kommer från perioden 1993-2014.
Atlaset täcker således 25% av alla UTM-rutter på 10x10 km.


 

 


Lördag 30. maj 2020

Brunlångöra påstås vara rödlistad på grund av ljusförorening
Det här är det första året som brunlångöra är rödlistad i Sverige. Enligt webbsidan fladdermus.net var denna arten tills nyligen ganska vanlig och förekom i varje kyrka. Men webbsidan påstår att belysning av kyrkans utsida under natten inte sammanfaller med biologisk mångfald. För djuren är detta till synes en katastrof eftersom fladdermössen verkar lämna sådana kyrkor. Vidare påstås att denna arten har minskat från många områden. I Skåne verkar det gå mot utrotning. Enligt fladdermus.net dödar ljuset också fladdermössen. Dessutom drar de slutsatsen att denna arten har varit rödlistad på grund av ljudförorening.


 



Royal Astronomical Society, from Wikipedia.


Tisdag 28. april 2020

European Bat Detector Workshop har blivit utsatt
Corona-pandemin, och alla dess konsekvenser, har resulterat i att det 15. European Bat Research Symposium i Åbo, Finland, skjutits upp från augusti i år till nästa augusti. Detta innebär att den 11. European Bat Detector Workshop också kommer att skjutas upp. Workshopen organiseras av NIFF direkt efter symposiet i Åbo.


 




Foto: Leif Yngve Gjerde.


Tisdag 28. april 2020

EBRS 2020 skjuts upp till 2021
På grund av COVID-19-epidemin och många osäkerheter angående utvecklingen under de kommande månaderna, beslutade konferensarrangörerna torsdag förra veckan att skjuta upp 15th European Bat Research Symposium till 2021. De nya datumen är 2. till 6. augusti 2021.
      För mer information och uppdateringar, se deras webbplats www.ebrs2020.fi. Bilder från tidigare EBRS-möten kan ses här.


 




Photo: Leif Yngve Gjerde.


Lördag 25. april 2020

Ny svensk rödlista
Rödlistade arter i Sverige 2020 tas fram av SLU Artdatabanken tillsammans med utvalde experter. Rödlistning är ett system som utvecklats av Internationella naturvårdsunionen (IUCN) för att utvärdera tillståndet för arter i naturen.
      På årets lista står Barbastell (NT), nordserotin (NT), sydserotine (NT), nymfmusöra (EN), bokmusöra (EN), dammusöra (NT), större musöra (EN), fransmusöra (NT), smalaftonseglare (VU), bandpipistrell (VU), brunlångöra (NT) och grålångöra (CR). Fyra fladdermusarter numera inte klassas som hotade. Dessa är barbastell, sydserotine, dammusöra och fransmusöra. Nytillkomna taxa jämfört med 2015 års rödlista är nordserotin (NT), större musöra (EN) och brunlångöra (NT).
     
Listan är utarbetat av Ingemar Ahlén och Johnny de Jong.


 




Foto: Eva Kvandal.


Publicerat lördag 4. april 2020

Fenologi-stationerna är utplacerats
Under de senaste två veckorna har våra fenologistationer distribuerats runt Skandinavien. De kommer att spela in våraktiviteten för flygande fladdermöss för att visa hur våraktiviteten ökar när tillgången till insekter ökar och fladdermöss blir altmer aktiva. Detektorerna är belägna i Skåne, det svenska höglandet och Vestra Värmland.
      D
etektorerna samlar in data fram till maj/juni.
Vissa detektorer kontrolleras flera gånger under våren, där uppgifterna kommer att presenteras på www.flaggermus.no/fenologi. De återstående detektorerna kommer att förbli obevakade, vilket gör dessa data tillgängliga efter säsongen.
      Följ vår fenologisida för kontinuerliga uppdateringar om väderförhållanden och fladdermössaktivitet under våren (på skandinaviska).
Resultaten kommer också att presenteras i Gudnjoloddis vårnummer.


 





Publicerat måndag 30. mars 2020

Skicka dina vårobservationer
Våren har kommit och blåsippan blommar redan många ställen Göta- och Svealand. Samtidigt arbetar vi med att uppdatera våra fenologinsidor. Mycket av innehållet är baserat på inlämnade observationer från medlemmar och andra naturentusiaster. Tips om nya observationer, inklusive oidentifierade fladdermöss, är av intresse. Resultaten publiceras på våra fenologisidor.
      Våra fenologinsidor uppdateras och förbättras ständigt.
Vi planerar en helt ny mall och betydligt mer praktiskt och omfattande innehåll.


 





Onsdag 5. februari 2020

Dramatisk nedgång för nordserotine i Sverige
Fyra forskare övervakade nordserotine längs en 27 km med vägtransekter varje vecka. Arbetet utfördes 1988, 1989 och 1990 och upprepades med samma metoder under lika förhållanden 2016 och 2017. Den stora förändringen var att kvicksilverånga gatljus längs streckens delar ersattes med natriumbelysning. Resultaten från områdena med och utan gatljus analyserades separat. För icke-upplysta områden var den beräknade teoretiska nedgången 3,0% per år under perioden.
      Författarna uppger att deras resultat bevisar en minskning av fladdermusbeståndet snarare än ändrade foderstrategi, som att röra sig bort från vägarna. De hänvisar till en annan studie på Gotland där liknande resultat har observerats. Författarna drar den drastiska slutsatsen att en generell beståndsnedgång har inträffat och föreslår att denna arten ska inkluderas som sårbar eller hotad i den svenska nationella rödlistan över hotade arter.


 






Nordserotine (Eptesicus nilssonii). Foto: Inge Åsheim.


Publicerat fredag 31. januari 2020

11th European Bat Detector Workshop arrangeras i Finland
Fladdermusföreningen i Sverige (NIFF) vill bjuda in intresserade till den 11:e European Bat Detector Workshop. Utbildningen kommer att äga rum i Lomakivi (Kausala) under 4 nätter från 7 till 11 augusti 2020. Lomakivi ligger 133 km öster om Helsingfors.
      Evenemanget hålls omedelbart efter det 15:e European Bat Research Symposium i Åbo. Huvudmålet med workshopen är att skaffa kunskap och träning med hjälp av ultraljuddetektorer när man studerar fladdermöss. Detta görs bland annat. genom att bekanta sig med en mängd olika modeller och märken. Registrering är nu möjlig. Så om du vill delta i denna utbildning kan du hitta mer information här: www.ebdw.eu.


 





tisdag 17. desember 2019

NIFF behöver tips om vinterobservationer
När vintern närmar sig har de flesta fladdermöss gått i dvala. Beroende på art och plats, är dvalan maksimalt från september till maj. Till och med under milda vintrar förblir fladdermöss frånvarande från sina jaktområden. Det är inte själva lufttemperaturen som reglerar fladdermusaktiviteten, utan tillgången på insekter. För många år sedan studerade Jens Rydell flygaktiviteten för nordserotine, i förhållande till temperaturen. Insektsaktiviteten korrelerades med den aktuella lufttemperaturen. Under 6°C fanns ingen aktivitet, medan temperatur över 10°C resulterade i full insekt- och fladdermusaktivitet.
      Fladdermöss kan
jakta hela året om det finns insekter att hitta. Under hösten och våren kan södra sluttningar ha gynnsamt lokalt klimat för insekter och fladdermöss. Vattentemperatur kan också vara viktig, eftersom insekter kan kläckas från vattendrag när lufttemperaturen är långt under 10°C, långt in på hösten. Södra Sverige (Götaland), Sydvästra Norge (Ryfylke, Jæren) och hela Danmark kan ha flygande fladdermöss tidigt på våren, redan i mars. Dessutom kan den gråskimliga fladdermusen (Vespertilio discolor) starta sin kurtisspel, nära höga byggnadskonstruktioner, under alla vintermånader när kvällstemperaturen når över 4-5°C.
      NIFF uppm
anar folk att rapportera alla fladdermusobservationer under vintermånaderna, eftersom dessa uppgifter är knappa och viktiga. Båda flygande fladdermöss och djur i dvala är båda av intresse.


 


 




 


fredag 29. november 2019

Ny «handbok» om fladdermöss i världsklass
Volym 9 i the Handbook of Mammals of the World är den senaste och sista utgåvan av en bokserie om alla jordens däggdjur. Den senaste volymen adresserar alla välkända 1.400 arter på vår planet.
       Varje art är täckt med text, kartor, illustrationer och referenser. Enligt Lynx-förläggaren ska informationen
vara uppdaterat, men NIFF har information om att mycket nyckelkunskap inte ingår.
Fortfarande är boken det mest omfattande arbetet om våra fladdermöss någonsin.
       NIFF har fått en kopia som ska
bokanmälas.
Artikeln kommer i nästa nummer av Gudnjoloddi och Fennsocandian Bats.


 





 


torsdag 31. oktober 2019

Studerar fåglar för att förstå skimmelfladdermusens ursprung
Det geografiska ursprunget till skimmelfladdermus (Vespertilio discolor) har hittills varit oklart. Det har alltid antagits att de härstammar från stäppregionerna i sydöstra Europa, norr om Svarta havet och Kaspiska havet. Det antogs dessutom att de jaktade i gräsmark under sommaren, följt av parningsaktiviteter och dvala om hösten i bergsområden med klippor.
       En ny litteraturstudie har som mål att granska fågelarter med liknande ekologiska krav och livsmiljökrav som
skimmelfladdermusen.
Denna studie kan kasta ljus över mysteriet som har följt denna art sedan 1800-talet.
     
Mer information finns i nästa nummer av Fennoscandin Bats och Gudnjoloddi.


 





 


onsdag 28. augusti 2019

Fenologistationerna är utplacerat
Nu har alla fenologistationer distribuerats. De är belägna vid Rye (Jylland), Dronninglund (Jylland), Taberg, Köla (Vestra Värmland), Askim, Lillestrøm och Østensjøvannet (Oslo). Stationerna vid Frederikshavn och Djursland utplacerades inte av praktiska skäl. Platsen vid Hovdala användes inte eftersom områden inte är lämpligt för en fenologistation. Ett område i närheten har visat sig vara relevant och kommer att undersökas ytterligare 2020.
      Detektorerna är programmerade för att registrera höstaktivitet hos flygande fladdermöss.
Detta kommer att visa hur höstaktiviteten minskar när tillgången till insekter försvinner om hösten och fladdermössen slutligen går i dvala.


 





Den mest funktionella detektorn som någonsin har producerats är SongMeter 2 och används ofta i våra fenologistudier.


Publicerat onsdag 31. juli 2019

Wildlife Acoustics stoppar produktionen av SongMeter 3
Den USA-baserade tillverkaren Wildlife Acoustics meddelade nyligen att från och med juli 2019 kommer deras andra generation av passiva detektorer, SongMeter 3, att vara ur produktion. SongMeter 3 lanserades ursprungligen i maj 2014 som en ny generation av den perfekta detektorn. Den utvecklades utifrån erfarenheterna från SM2-detektorn. SM3 var dock betydligt dyrare och mycket tyngre. Storleken och vikten gjorde den opraktiskt för fältanvändning. SM3 varade bara i fem år.


 





onsdag 24. juli 2019

Regionala skillnader i vad fladdermöss äter ska studeras
En finländsk forskningsgrupp söker att samla in prover av fladdermusspillning i hela Norden. Undersökningen forsöker att utreda regionala skillnaders inverkan på fladdermössens reproduktion och diet.
      Man ska också undersöka skillnader mellan nordliga och sydliga förhållanden. Forskningsgruppen vill använda molekylära metoder för att undersöka hurdan föda fladdermössen äter och hur förekomsten av föda korrelerar med fladdermössens reproduktionsperiod.


 




 


måndag 22. juli 2019

Viktigt att märka dina passiva detektorer
Märkning av detektorer med ägarens namn är viktigt för att få dem tillbaka om de någonsin går vilse. Under ett besök i Sostrup slott i september 2018 informerades vi om att ett AnaBat Express hittades från NOVANA-projektet 2015. Efter tre år som saknas verkar det nu som om detektorn äntligen kommer tillbaka till den riktiga ägaren. Detta illustrerar hur viktigt det är att markera all fältutrustning med ägarens namn och kontaktinformation.
     
Mer information finns i nästa nummer av Fennoscandin Bats och Gudnjoloddi.


 





Sostrup Slott i Djursland. Foto: Leif Yngve Gjerde.


tisdag 25. juni 2019

Ökning i antal övervintrande fladdermöss i svenska gruvor orsakad av klimatförändringar?
Under åren 1980 till 2017 övervakades övervintrande fladdermöss vid tre övergivna gruvor i södra Sverige. Taberg- och Kleva-gruvorna har vardera cirka 1,5 km tillgängliga passager. Här registrerades högst 517 (Taberg) och 132 (Kleva) fladdermöss, uppdelade på 6 arter. Ädelfors är en liten gruva med endast högst 22 djur.
      Antalet har varit konstant för vattenmusöra och brunlångöra. Däremot har mustaschmusöra, skogmusöra och frynsmusöra ökat kraftigt i antal. Nordserotine har visat en betydande men svag nedgång.
      Samma trend för de samma arterna har också registrerats på kontinentala Europa och de brittiska öarna. Detta indikerar att det finns en gemensam orsak till förändringarna i bestånd.
Författarna är tillräckligt djärva för att föreslå att det finns klimatförändringar som kan orsaka förändringarna utan ytterligare bevis på detta.

Källa: Jens Rydell, Johan Eklöf, Hans Fransson, and Sabine Lind. 2018. Long-Term Increase in Hibernating Bats in Swedish Mines — Effect of Global Warming? Acta Chiropterologica 20 (2), 421-426. ISSN


 


 


Vattenmusöre vid Romsåsen gruvor. Foto: Leif Yngve Gjerde.


Publicerat söndag 5. mai 2019

«6th International Berlin Bat Meeting» ska arraniseras i mars 2020
Leibniz Institute for Zoo and Wildlife Research ska organisera 6th International Berlin Bat Meeting under 23. till 25. mars 2020.
      Med denna konferens vill Christian C. Voigt och Tanja Straka främja en utbyte av idéer relaterade till «mänskliga perspektiv på fladdermöss». Registreringen öppnar tidigt på sommaren. För mer information och uppdateringar, se deras hemsida www.batlab.de.
      Bilder från tidigare möten kan ses här.


 



Christian C. Voigt på mötet i 2015. Foto: Leif Yngve Gjerde.


Publicerat torsdag 30. januari 2019

Trollpipistrell flyttar över Kvarken till Sverige om hösterna
De senaste åren har forskarna antagit att trollpipistrellen, en av våra mer ovanliga fladdermöss, flyttar över Kvarken till Sverige om höstarna. Nu vet de att det stämmer.
     
Däggdjurens liv i Finlands natur är i regel väldokumenterat, men fladdermössen utgör ett undantag. Biologerna löste nyligen en gåta då de fick bekräftat att trollpipistrellen flyttar över Kvarken till Sverige om hösten. Flyttrutten går via Valsörarna till Holmögadd.
     
Forskarna har undersökt migrerande fladdermöss på Valsörarnas biologiska station i fem år. Genom att fånga in trollpipistreller och fästa en liten radiosändare på dem har man kunnat dokumentera flyttrutten. Trollpipistreller är inte större än tändsticksaskar och de väger bara 5–10 gram men de flyttar 2 000 kilometer för att övervintra i Västeuropa, uppger Forststyrelsen.
     
Mer information finns i nästa nummer av Fennoscandin Bats och Gudnjoloddi.


 

 




Trollpipistrell. Foto: Francois Schwaab.


Publicerat onsdag 27. juni 2018

Upphittad fladdermusunge?

Ibland kan man hitta en fladdermusunge som kommit bort från sin mamma. Då bör man snarast sätta upp ungen igen i närheten där den kom ifrån. Ungen är normalt inte övergiven. Sätt den så högt upp du kan nå på husväggen i skuggan och låt fladdermus-mamman hämta sin unge under natten.
      Det är mycket svårt att själv försöka föda upp en fladdermusunge. Det är näst intill omöjligt att lyckas, och ungen vill inte anpassa sig till naturen utan mammas uppfostran. Vet du inte alls var ungen kan tänkas komma ifrån, kontakta en hjälporganisation för skadat vilt för råd (till exempel NIFF).
      Om du har möjlighet, skicka en eller flera bilder via e-post, så kan vi bekräfta att det verkligen är en unge (vissa arter är bara 3-4 cm långa vilket gör att folk tror att de är unger).


 

 




 


Publicerat söndag 24. juni 2018

Ny rapport om hänsyn vid etablering och drift av vindkraftverk

Rapporten beskriver hur nordserotine (Eptesicus nilssonii) och barbastell (Barbastella barbastellus) påverkas av vindkraft och hur detta bör hanteras. I norra Sverige är nordserotine ofta den enda förekommande fladdermusarten i områden med vindkraft. Barbastellen förekommer i södra Sverige, och jagar nästan uteslutande i områden där skogen fått stå kvar under lång tid och kunnat utvecklas fritt. Detta gäller i viss mån även för nordserotine i norr. Skogsbruket har avgörande betydelse för såväl barbastellen i södra Sverige som nordserotine i norr.

Rapporten ble utgiven i maj och kan lastas ned från Naturvårdsverket.


 


 


Publicerat måndag 9. oktober 2017

Kontroversiell europeisk däggdjursatlas planerad för ny reviderad utgåva
Tack vare bidrag från de flesta europeiska länder publicerade Societas Europaea Mammalogica sin första atlasbok om däggdjur i 1999. Men boken blev kontroversiell och kritiserad. Detta berodde på att överenskomna förhållanden ändrades under uppsamlingsprocessen till den första boken. När EMMA-projektets initiativtagare och första-författar François Grout de Beaufort (direktör för naturhistoriska museet i Paris) dog under våren 1995, tog Anthony J. Mitchell-Jones (English Nature) över som första-författar medan Beaufort togs bort helt från den långa författarlistan.
      Det fanns också individuella lösningar för varje bidragande land, som ofta var av väsentliga olika standarder. Till exempel var Ingemar Ahléns bidrag på kortdata från svenska fladdermöss huvudsakligen baserat på antaganden, och inte faktiska data. Sverige var det enda landet som gjorde det, och det kränkte en viktig huvudprincip vid boken.
     
Vidare hölls danska uppgifter avsiktligt från boken. När det gällde arten grå skimmelfladdermus, hade Hans J. Baagøe (Zoological Museum i Köpenhamn) hållit tilbaks 31% av de 50x50 km ruttorna där han redan hade hittat arten under sin danska fladdermus-atlas.
      Arbetet med att samordna EMMA 2-projektet startade under ett möte i Rom under november 2016.
Den andra upplagan av Atlas of European Mammals är planerad att lanseras under året 2024 på 25-årsdagen av den första boken.
     
Mer information finns i nästa nummer av Fennoscandin Bats och Gudnjoloddi.


 

 

 


 


Publicerat lördag 23. september 2017

Hösten är här och fladdermössen förbereder sig för att gå i dvala
Hösten är säsongen när fladdermössen måste förbereda sig inför en lång vinter utan tillgång till insekter. Detta innebär att de måste feta upp sig medan kvällarna blir alltmer svalare. För våra tidigaste arter, våra tre pipistell, går höstflyttningen till Ryfylke, Skåne och Danmark. Detta händer redan från mitten av augusti. De andra arterna måste använda tiden för att jaga insekter när nätterna har temperaturer över 10 ͦ C. Kryper dock temperaturen under 6 grader stoppar insektsaktiviteten och det finns inget mat att hitta för djuren. Gatljus är således ett bra ställe att jaga för fladdermöss. Vissa insektsarter lockas till vita gatljus, och där finns också några av våra vanligaste arter på den här årstiden.
      Höststormarna kommer nu från sydväst över Atlanten, och den första kom över Skandinavien i början av september. Klara nätter är ofta för kalla för fladdermössen när temperaturen kryper ner till fryspunkten. Men nätter med molnigt väder, särskilt före eller efter stormarna, kan man fortfarande hitta fladdermöss vid temperaturer på 7-8-9 grader till långt in i oktober. Naturligtvis varierar aktiviteten mycket mellan regioner. Det finns stora skillnader när djuren är aktiva om man jämför mellan Nord-Norge/Norrland och Sønderjylland/Fyn/Skåne.
      NIFF övervakar hur fladdermöss-aktiviteten minskar. Vi har satt upp automatiska stationer i Norge, Sverige och Danmark som registrerar aktivitet varje natt i september och oktober. Men vi behöver också tips från publiken om när de ser fladdermössen fortfarande i aktivitet. Mer information finns på våra fenologi-sidor.


 

 

 


Bogstadvannet med Bogstad besøksgård i Oslo. Foto: Leif Yngve Gjerde.


Publicerat fredag 1. september 2017

Europas största fladdermus har fåglar på menyn
SVTs Naturmorgon har nyss publicerat en reportage om fladdermöss från den 10 European Bat Detector Workshop som arrangerades i Pyrenéerna den 5. - 9. augusti. Radioprogrammet sendes på Sveriges Radio lördag morgon den 26. augusti under tittelen "Europas största fladdermus har fåglar på menyn". Cecilia Wide från Skåne deltog på workshopen och gjorde reportagen. Både radioklippet och artikeln kan höras och läses på Sveriges Radio.
      Mer information och nyheter från NIFFs framgångsrika workshopen kommer att följas under hösten.


 


Cecilia Wide vid bergpasset i Pyrenéerne. Foto: Leif Yngve Gjerde.


Publicerat torsdag 31. augusti 2017

Ljudövervakning av fladdermöss
SVTs Vätenskapens Värld har nyss publicerat en reportage om fladdermöss. Programmet genudsändes på www.svt.se måndag 14. augusti kl. 2000 under tittelen "Sanningen om vampyrer". Detta avsnitt är del 6 av Vätenskapens Värld sommerfavoritter, som är en samling av de bästa programmen från det gågna året. För at se programmet behöver din dator en IP-adress från Sverige.
      Artikeln "Så ska datorerna lyssna efter fladdermöss" publicerades först av Calle Elfström den 25. september 2016, men uppdaterades nu den 21. juni 2017 i samband med TV programmet som sendes i augusti.  Artikeln kan läses här.


 




Foto: F. C. Robiller/Wikimedia Commons.


Publicerat söndag 16. juli 2017

10th European Bat Detector Workshop
I forbindelse med den europeiske flaggermuskonferansen (European Bat Research Symposium) som arrangeres hvert tredje år, har det også blitt arrangert et treningskurs for bruk av ultralydsdetektorer. Denne tradisjonen startet i 1991, og ble denne gang nesten tilsidesatt. Arrangøren som står for den europeiske konferansen hadde nemlig allerede i 2014 forpliktet seg til å arrangere workshopen. Men de kansellerte arrangementet uten å gi beskjed videre. Det var derfor tilfeldig at NIFF fikki vite dette og kunne ta affære.
      Ved den 5te Internasjonale Berlin Bat meeting i slutten av februar i år besluttet derfor Leif Gjerde fra NIFF og Didier Mauuary fra Bluebat å gjøre et forsøk.
      Treningskurset blir nå arrangert i landsbyen Bidarray i Baskerland. Stedet ligger ved foten av de franske Pyrineene, der de fleste europeiske flaggermusartene forekommer. Foreløpig er nesten 30 deltagere fra nær 15 land påmeldt. Og det er fortsatt ledige plasser for de som er interessert.
      Mer informasjon finnes på en egen web-side for de europeiske treningskursene, www.ebdw.eu.


 


 



Publicerat 30. mai 2015

Arktiske  flaggermus:  kirker i Finnmark kartlagt
I januar ble kirkene i Øst-Finnmark kartlagt. Det er kirkeloft og tårnene som ble undersøkt for spor, og prøver er sendt for DNA testing. Prosjektet fikk mye mediaomtale, og prosjektet er en del av NIFFs fokus på flaggermus i arkiske områder. Nordre Øyeren Biologiske Stasjon (NØBI) og Nordisk Informasjonssenter for Flaggermus (NIFF) arbeider med et nasjonalt prosjekt for å kartlegge flaggermusenes bruk av kirker i Norge. Dette arbeidet ble påbegynt i 1995.
Ønsker tips:
Tips på observasjoner av flaggermus ønskes fra publikum. Dette gjelder både dyr som er sett ute mens de flyr, og dyr som dukker opp ved/i bygninger.

Prosjektets formål er å:

  • kartlegge omfanget av flaggermusenes bruk av kirker.
  • undersøke flaggermusenes kriterier for valg av forskjellig type kirker.
  • gi informasjon om flaggermusenes bruk av kirker.
  • lokalisere kolonier som er egnet for videre studier over flere år.

Prosjektet ble selvfinansier med noe støtte fra Fylkesmannen i Finnmark sin miljøvernavdeling. Mer informasjon om kirkeprosjektet kan fås på hjemmesiden www.flaggermus.no/kirker


 

 



Brunlangøre er ennå ikke funnet i Finnmark. Foto: Leif Gjerde.

 


Publicerat 1. januar 2015

Skandinaviske flaggermus med nye navn
Siden 1997 har NIFF arbeidet med å navngi alle flaggermus både i Norge, Europa og rundt om i resten av verden. Det finnes rundt 1000 arter, men målet har ikke vært å gi alle navn. Derimot har ønsket vært å navngi alle familier, større slekter og de artene som har vært omtalt i skandinavisk litteratur. I tillegg er også alle de europeiske og nord-amerikanske artene omfattet av prosjektet. Når har de skandinaviske artene fått navn, og de andre gruppene vil gradvis følge.

Strenge kriterier
Det er strenge kriterier for å navngi artene. Informasjon om navnebruk i skandinavia er samlet inn, og inngående informasjon om de enkelte artene er undersøkt. Nye arter får navn etter spesielle instrukser. Særlig uvant i begynnelsen vil være at artene ikke automatisk slutter på "flaggermus". F.eks. heter skjeggflaggermus nå skjeggmusøre. Store navnegrupper er bl.a. flygehund, bladneser, bladhaker, aftenseiler, vampyrer, langhaler og hesteskoneser.

Scandinaviske navn
Arbeidet er gjort i samråd med Norsk Språkråd og gjelder for Norge, Sverige og Danmark. Tiden vil vise hvor godt mottatt de nye navnene blir, det er nemlig ingen myndighet som lengre skal godkjenne navn på dyrearter, det er fagmiljøet kombinert med folkets dom (sædvane) som avgjør hvilke navn som vil overleve over tid.
Det vil ta tid før all litteratur vil bruke de nye navnene, og vi vil gradvis endre navnene på våre hjemmesider.


 
 


Publicerat 2. juli 2012

Fladdermusworkshop - Fyledalen
Arbetsgruppen Fladdermöss i Skåne ska arrangera del två av ett seminar som blev arrangerad första gången i Höör 10. till 11. mars. Bas för workshopen är Röddinge i Skåne.
      Workshopen är mer praktisk anlagd denna gången med tema «Artbestämning av fladdermöss med hjälp av ljud; teori, övningar och analys.»
Tanken med denna fortsättning är att de som vill förkovra sig ska få hjälp med det. Dessutom kommer vi att vara ute och använda automatisk ljuddetektering för senare analys, och öva oss att känna igen de lättaste arterna.
      Ingemar Ahlén och Hans Baagøe är ett par av de svensk-danska främsta fladdermuskännarna. De arbetar fär närvarande bl.a. med "Fältguide för artbestämning, inventering och övervakning av europeiska fladdermöss". Ahlén kommer också att informera om de nya handledningarna för inventeringsarbetet, mens Baagøe ska tala om några danska fladdermusprojekt.
     
För mer information kolla hemsidan til Fladdermöss i Skåne www.chiroptera.se.


   



Publicerat 24. juni 2012

1st European Alpine Bat Detector Workshop
Slovenian Association for Bat Research and Conservation (SDPVN) och Nordisk Informationscentrum för Fladdermus (NIFF) inbjuder dig att delta på den 1:a europeiska alpina fladdermus detector workshop som hålls i Slovenien under september 2012. Workshopen genomförs i samarbete med Triglav National Park (TNP).
     
Målet med workshopen är att bidra med ytterligare kunskap om fladdermusfaunan i regionen, att utbilda människor i att använda ultraljud detektorer i fladdermus övervakning och att ansluta och stärka banden mellan slovenska fladdermus arbetare och experter i alpina fladdermusarter.

Alpine arter
Namnet workshopen hänvisar till fladdermöss som är anslutna till alpina områden (= bergsområden). I centrala och södra Europa är dessa arter kopplade till högre höjder med barrskog, men i Fennoskandien finns sådana arter också i låglandet på grund av den allmänna kallare klimatet. Vi hoppas att denna workshop kommer att inspirera en ny serie av framtida workshops specialiserade på denna typ av fladdermusfauna
och landskap.

För mer information kolla hemsidan www.batlife.info.


 
 


Publicerat 24. juni 2012

Nymfmusöra - ny fladdermusart i Sverige
En ny fladdermusart har upptäckts i Sverige. Det är nymfmusöra (Myotis alcathoe), som nu får räknas till faunan av svenska däggdjursarter. Totalt finns nu nitton olika arter av fladdermöss i Sverige.
     
Bakom fyndet står Ingemar Ahlén, professor emeritus vid institutionen för ekologi vid SLU.  Nymfmusöra är påvisad från fyra områden i Skåne och Blekinge under åren 2008, 2009 och 2010.
      Myotis alcathoe beskrevs som ny art först år 2001, men det exemplar som bevarats som referens för den nya arten fångades vid en bäck i Grekland redan 1981.

 

Foto: Nymfmusörans närmaste slektning, mustaschmusöra fotograferad av Franois Schwaab.


web counter
web counter
Besøkende siden 1. september 2013